The Vala was there at the beginning of time and she spoke.
"On all sides I saw the Valkyries assemble, Ready to ride to the ranks of the gods"

Nordisk myt & gudasagor

Sigrdrifa läser från Eddans gudasagor och pratar om nordisk mytologi, refererar till böcker etc.



svenska podcast episoder från Sigrdrifa

Den magiska runraden Utharken

Han fokuserade på runmagi och talmystik och gematri. Han var väl bevandrad med Romersk och Grekisk mytologi och gematri och kunde dom Indo-europeiska mytologierna väldigt väl.

Valans spådom - Völuspá

Valans spådom, Völuspá, "Völvans spådom",
Är en dikt med namnet "spåkvinnans profetia” som handlar om en kringvandrande spåkvinna, som riktar sina ord till hela människosläktet.

Brynhilds färd mot Hel

Efter Brynhilds död gjordes två bål, det ena åt Sigurd, och detta brann först, men Brynhild brändes på det andra, och hon var i en vagn, som var tältad med kostbart tyg.

Sigurd Fafnesbane

Sigurd (fvn. Sigurðr) eller Siegfried (medelhögtyska Sîvrit) är en mytomspunnen hjälte och drakdödare i den forngermanska sagokretsen.

Sången om Sigrdrifa

Sigurd red upp på Hindarfjället och styrde sin kosa söderut till Frankland.

Kvädet om Trym

Trymskvädet eller Kvädet om Trym, fornvästnordiska Þrymskviða, är en dikt ur den Poetiska Eddan och finns bevarad i Codex Regius.

Grottesången

Grottesången, fornvästnordiska Gróttasöngr, är en fornnordisk dikt som brukar ingå i den poetiska Eddan.

Balders Drömmar

Snorres berättelse börjar med att Balder får en rad onda drömmar, vilket gjorde asarna så oroliga att Oden sadlade Sleipner och red till Hel.

Rigstula

Rig (fornnordiska Ríg eller Rígr) är namnet på en fornnordisk gud i Eddadikten Rigstula.

Lorem ipsum dolor

Incidunt et vero 

6.99

Lorem ipsum dolor

Incidunt et vero 

Lorem ipsum dolor

Incidunt et vero


Den magiska runraden Utharken

Författaren och poeten Sigurd Agrell föddes i Värmland 1881, verkade i Lund och dog där 1937. Agrell är för eftervärlden kanske mest känd för sina runologiska arbeten och teorier bland annat för något som kallades för Uthark-teorin.
Han fokuserade på runmagi och talmystik och gematri. Han var väl bevandrad med Romersk och Grekisk mytologi och gematri och kunde dom Indo-europeiska mytologierna väldigt väl. Boken ”Lapptrummor och Runmagi” är en av de böcker som Sigurd Agrell skrev om runmagi och jag tar information ifrån den boken när jag i korthet försöker beskriva de 24 runorna i den magiska runraden Utharken, dess symbol värde, des talvärde, dess ljudvärde och dess förbindelse med de Indo-Europeiska mytologierna.

Valans spådom - Völuspá

Är en dikt med namnet "spåkvinnans profetia” som handlar om en kringvandrande spåkvinna, som riktar sina ord till hela människosläktet.
Dikten är den första och i de flesta avseenden även den förnämsta dikt i den så kallade Poetiska Eddan. Den intar en särskild ställning bland eddadikterna, i att den, i motsats till alla övriga verken, inte skildrar episoder ur guda- eller människolivet. Dikten är en redogörelse för världens uppkomst och gudarnas och människornas öden fram till denna världens undergång, Ragnarök, dikten slutar med en kort, men hänförd skildring av en därpå följande ny och bättre värld.
Musik av Kjell Braaten - Frithr

Brynhilds färd mot Hel

Efter Brynhilds död gjordes två bål, det ena åt Sigurd, och detta brann först, men Brynhild brändes på det andra, och hon var i en vagn, som var tältad med kostbart tyg. Det säges, att Brynhild åkte med vagnen på vägen till dödsriket och for om en gård, där en jättekvinna bodde.

Sigurd Fafnesbane

Sigurd (fvn. Sigurðr) eller Siegfried (medelhögtyska Sîvrit) är en mytomspunnen hjälte och drakdödare i den forngermanska sagokretsen. Berättelsen kan vara inspirerad av olika gestalter inom merovingernas dynasti, som kung Sigibert I, men kan också gå tillbaka på äldre sagokretsar. I fornnordiska traditioner fick han tillnamnet Fafnesbane - den som dödade draken Fafne. Sigurd Fafnesbane återfinns bland annat på runstenar i Sverige och stenkors på de brittiska öarna från 1000-talet.
Sigurds död orsakas enligt fornnordisk och germansk tradition av rivaliteten mellan hans båda hustrur, Gudrun (Kriemhild) och Brynhild (Brunhilde). Den sistnämnda hade han lurat att gifta sig med Gunnar (Gunter), kung av Burgund. Även drakdödandet och ägandet av Nibelungens skatt återfinns i båda traditionerna. Dessa finns nedtecknade i Nibelungenlied, Völsungasagan och Den poetiska Eddan. Sigurd förekommer i många andra sagor och berättelser från Tyskland och Skandinavien tillsammans med medeltida och yngre skandinaviska folkvisor. Rickard Wagner använde legender om Sigurd/Siegfried i Siegfried och Ragnarök, vilka ingår i hans operacykel Nibelungens ring. Hans bild av Sigurd har formats av den nordiska traditionen om hjälten.

Sången om Sigrdifa

Sigurd red upp på Hindarfjället och styrde sin kosa söderut till Frankland. På fjället såg han ett stort ljus, som om eld brunne, och det sken därav upp till himlen. Men när han kom dit, stod där en sköldborg och upp ur den en fana. Sigurd gick in i sköldborgen och såg, att en man låg där och sov i full rustning. Han tog först hjälmen av huvudet på honom, och då såg han, att det var en kvinna. Brynjan satt hårt, som om hon vore fastväxt. Då ristade han med Gram från halsöppningen hela brynjan ned igenom och så ut genom båda ärmarna.

Kvädet om Trym

Trymskvädet eller Kvädet om Trym, fornvästnordiska Þrymskviða, är en dikt ur den Poetiska Eddan och finns bevarad i Codex Regius. Den har översatts till svenska av bland annat Erik Brate, Åke Ohlmarks och Björn Collinder. Tors hammare har rövats bort av jätten Trym som kräver att få Freja till maka för att lämna tillbaka den. För att få tillbaka den, klär då Tor ut sig till Freja och reser till bröllopet med Loke som brudtärna. När Tor sedan lyckas få tag på hammaren, dräper han Trym och hela hans hushåll.

Grottesången

Grottesången, fornvästnordiska Gróttasöngr, är en fornnordisk dikt som brukar ingå i den poetiska Eddan. Den finns dock inte i huvudhandskriften Codex Regius utan är bevarad i en avskrift av Snorres Edda. Den är översatt till svenska av bland annat Erik Brate, Åke Ohlmarks och Björn Collinder.
Dikten är utformad som en arbetssång som jättinnorna Fenja och Menja sjunger när de drar runt Grottekvarnen som ägs av kung Frode. Kvarnen Grotte är magisk och producerar vad som än önskas. Först mal de guld och välstånd till landet. Men då Frode är girig och inte låter dem vila börjar de mala ofärd och krig istället. De mal så att en sjökonung, Mysing, kommer med sin här till Frodes gård. Mysing dödar Frode och tar Grotte med sig. Han låter sedan jättinnorna mala fram så mycket salt att skeppet sjunker.

Balders Drömmar

Snorres berättelse börjar med att Balder får en rad onda drömmar, vilket gjorde asarna så oroliga att Oden sadlade Sleipner och red till Hel. Där sökte han upp en völva, som avslöjade att en boning i dödsriket redan hade ställts i ordning åt Balder, då han snart skulle komma dit. Oden återvände till Asgård, varpå hans hustru och Balders mor Frigg färdades vida omkring och bad allt hon såg att lova med helig ed att inte skada hennes son. Löftet gavs överallt. Därmed tycktes bekymret vara ur världen, och gudarna roade sig med att samlas och skjuta på Balder, och kasta spjut och stenar mot honom, eftersom han nu var osårbar.

Rigstula

Rig (fornnordiska Ríg eller Rígr) är namnet på en fornnordisk gud i Eddadikten Rigstula (fornnordiska Rígsþula - Rígs visa) som beskriver hur Rig avlar fram de olika samhällsklasserna (trälar, karlar och jarlar). I inledningen till dikten står det att Rig är ett annat namn för Heimdall, som också beskrivs som mänsklighetens fader i Völuspa.